Rappast i fullmäktige?

Men det vågar jag inte säga, för då kanske Teresa blir upprörd… ;-)

För någon månad sedan skrev Widar Andersson, Folkbladet, Rekordsnabb, med anledning av att jag svarade honom per e-post, relativt omgående. Tyvärr är jag numera slagen av densamme. Ikväll skrev jag en insändare till Folkbladet. Den skickades 20:40. Samma minut!? får jag följande svar:

snabbt jobbat,
komemr snart i en tidning nära dig,god kväll nu går jag hem
 
Widar Andersson
Politisk redaktör
Folkbladet Östergötland
011 200 456
070 3722481

Widar… du erhåller härmed titeln ”Rappast i fullmäktige”. Vad gäller tidsaspekten ger jag mig. Nu får fajten övergå till att omfatta ordval, om jag ska ha en chans att ta titeln tillbaka.

När tänker (s)(v)a(mp)en lämna besked?

Den 19 november, under idrottsparksdebatten, ställde vi i alliansen frågan: ”Hur tänker ni i kartellen finansiera alla era investeringar, ni tömmer ju kassan?” Till svar fick vi att budgetdebatten skulle föras först om en vecka.
Ikväll, den 26 november, har vi i alliansen gång på gång ställt frågan: ”Hur tänker ni i kartellen finansiera alla era investeringar, ni tömmer ju kassan?” Till svar får vi ingenting eller att skillnaden inte är så stor.
När frågan var ställd mer än tio gånger slutade jag räkna. Skillnaden mellan alliansens och koalitionens investeringar är c:a 800 miljoner.  När alliansen fick makten i Norrköping, efter valet 1991, var kassakistan tömd och många kommer nog ihåg att kommunen fick låna en miljon om dagen! Vi i alliansen vill inte riskera att Norrköpings kommun försätts i den sitsen igen.
Så låt mig ställa frågan ytterligare en gång. Hur tänker ni i kartellen finansiera alla er investeringar, ni tömmer ju kassan!

Publicerad i Folkbladet 27 november 2007

Spara eller (s)lösa?

Budgetdebatten i fullmäktige gick igång direkt. Mattias Ottosson lyckas ta upp två saker som fångade mitt intresse. Lite fritt citerat:

”Jag har varit med om att lägga sju budgetar, men det här är nog en av de roligaste jag har fått lägga tack vare det ekonomiska läget. Det har nog aldrig varit så bra som det är den här gången.”

Jag undrar, Mattias, kan det på något sätt ha att göra med vilka som sitter vid makten på riksplanet?

”Alla ska kunna leva på sin lön.”

Oj! Det påminner om en gammal moderat slagdänga. Något om att om man betalar skatt ska man inte behöva bidrag och tvärtom…

Mathias Sundin (fp) är uppe och kängar till koalitionen när han jämför deras invensteringstakt med att föra ”de tomma ladornas politik”. Istället för att som snusförnuftiga bönder samla på hög under goda tider och utnyttja detta senare när de goda tiderna är över. Visserligen bor Mattias Ottosson på landet men han verkar inte ha tagit intryck av ovan nämnda bönders erfarenhet. Inte än i alla fall.

Från alliansens sida ställs fråga på fråga om koalitionens politik. Gång på gång lämnas frågorna obesvarade. Varför?
Vill man inte bemöta de frågor vi ställer? Kan man inte förklara och försvara den egna budgeten? Än så länge är majoriteten av våra frågor obesvarade. Märkligt. Det här är ju ändå tillfället då budgeten rent demokratiskt ska diskuteras. Nu verkar det mer vara en monolog, med några efterföljande frågor som lämnas hängande i luften.

En av de mest återkommande frågorna är ”varför tömmer ni kommunens kassa”? Inget (s)var.
Norrköpingsborna får således inte reda på vad det är för intressen som gör att koalitionen under de kommande tre åren blåser nästan fyra miljarder.

Utbildning i skendemokrati?

Teresa Carvalho (s) skriver på sin blogg om att vi i alliansen är fortsatt negativa till skolkonferens med elevdemokrati. Jag ska inte uttala mig om övriga alliansen, men ja, jag är fortsatt negativ till den formen. Skolkonferens med elevdemokrati handlar om att skapa en styrelse där det har varit en blanding av elever och personal. Under socialdemokratiskt styre skulle eleverna vara i majoritet. Nu är det inte längre möjligt, om jag förstår Teresas blogginlägg rätt. Lysande förändring. Hoppas det fortsätter i den riktningen. Låt mig förklara varför.

• Lokal styrelse med elevmajoritet. Styrelse, namnet som användes i Norrköping, ger sken av att forumet är ytterst ansvarigt. Så är inte fallet. Ytterst ansvarig är enhetschefen/rektorn.
• Få utvalda. Endast ett kraftigt begränsat antal elever kommer att ges möjlighet att aktivt delta i den lokala styrelsen. I de Geers-gymnasiets fall rör det sig om 10 elever som ordinarie ledamöter per år av c:a 1350 elever totalt.
• Kontinuitetsproblem. Lokala styrelsen ska fatta beslut om utbildningens innehåll och omfattning. Vem ska vi hålla ansvarig för beslut som får negativa konsekvenser för elevernas utbildning?

När jag satt i gymnasienämnden fick jag en inblick i vad detta innebar i praktiken. En sak jag reagerade över, vilket även Teresa kommenterar, var att lokal styrelse med elevmajoritet inte får fatta beslut i viktiga ekonomiska frågor. Den typen av beslut är förbehållet den som har det slutgiltiga ansvaret – rektorn, eller enhetschefen om man så vill. Vad är det då för styrelse? Vad har den för mandat? Om man inte får fatta beslut i viktiga ekonomiska frågor men man ändå ger sken av att den ska få styra skolans verksamhet, är det då inte en form av skendemokrati? Och om så är fallet, är det vad vi ska låta eleverna ägna tid och energi åt? Istället för att studera de kärnämnen vi redan har beslutat om?

I arbetsordningen för de Geer-gymnasiets lokala styrelse med elevmajoritet (2) står det till exempel:

”Att eleverna får vana, kunskap och självförtroende att aktivt delta i olika demokratiska sammanhang.”

I praktiken är det bara ett fåtal elever som får den möjligheten. De allra flesta kommer aldrig att vara med i det ”beslutande” demokratiska organet. Dessutom sker det med val. Inte ett eget, utan andras. Det vill säga, det är bara ett fåtal som ges möjligheten – det är inte en kurs i demokratikunskap som alla elever får möjlighet att välja.
 
Sen var det där med kontinuiteten. Eleverna ges möjlighet att fastställa kursplaner, inrätta lokala kurser, besluta om antal gymnasiepoäng en lokal kurs omfattar med mera. Om nu beslutet resulterar i att en årskull får sämre förustättningar än andra på grund av ett dåligt beslut, vem tar ansvaret?
Jag arbetar för att vi politiker ska få ett större ansvar för våra beslut, inte mindre. Att då införa lokal styrelse med elevmajoritet går rakt emot detta, för i demokratins namn är det väldigt svårt att utkräva ansvar av en grupp. Och är det ansvarsfullt av oss vuxna att låta våra barn göra det. Om något så viktigt som deras grundläggande utbildning?

I praktiken, Teresa, ägnas mycket av tiden på dessa ”styrelsemöten” åt att förklara för eleverna vad de får och inte får göra. Varje år. Detta eftersom eleverna byts ut. Och, det är denna grupp som du vill dela ut ett styrelsemandat till?

Experiment likt lokal styrelse med elevmajoritet löper hög risk att tolkas som just en skendemokrati och riskerar därigenom att urvattna ordet demokrati.
Till syvende och sist bör den avgörande frågan vara: vilket problem var det ni socialdemokrater identifierade, och på vilket sätt är lokal styrelse med elevmajoritet en lösning på det problemet?

1) SFS 1997:642
2) Arbetsordning för Lokal styrelse med elevmajoritet, De Geergymnasiet, Norrköping

Ordning och reda…

Ärende 2 – Polisen och dess arbete mot organiserad brottslighet och MC gäng
I kväll inleds fullmäktige med en redovisning av vad polisen gör i arbetet mot organiserad brottslighet. I första hand motorcykelgängen. Beskrivningen av hur dessa gäng organiserar sig och vilka likheter de har med ett internationellt företag är slående, menar polismästare Jimmy Liljebäck och och länspolismästare Mats Löving.
Min bror har teorin om att man borde konfiskera alla pengar som man inte kan bevisa att man har förvärvat på ett lagligt sätt. Intressant teori. Frågan är om den går att omsätta i praktiken på ett bra sätt. En sak är dock säkert, en sån lag skulle slå väldigt hårt mot MC-gängen…

Ärende 21 – Bussförbindelsen mellan city och flygplatsen
Nu blir det skoj. Nu ska linje 100 diskuteras. Maud Ohlén (s) inleder med att presentera att 371 personer har rest med bussen under perioden 17:e juni till 3:e oktober. Föga anar Maud att Thomas Eriksson (m) redan känner till det, men att 99,5 % av de passagerarna åker sträckan Resecentrum-Söder Tull - enbart. Vidare förklarar Maud att tidtabellen har varit synkroniserad med flyget. Det är möjligt att den har varit det, men Thomas undersökning påvisar att en planekonomisk upphandling är en fullständig katastrof när verkligheten ser annorlunda ut efter ett halvår.
Kontentan, kan vi väl säga, är att man från (s) sida inser att det finns ett och annat att göra. Det här, kära läsare, är i mina ögon praktisk oppositionspolitik när den är som bäst. Way to go, Thomas.

Ärende 3 – Aktualisering av det internationella programmet
Nej, jag hade knappast räknat med att kommentera den här punkten, men en sak kan vara värd att notera. Mathias betonar att vi är 85 ledamöter som har ett ansvar för att förbättra programmet.
Det ska bli intressant om han står fast vid detta när det gäller ombyggnaden av idrottsparken.

En gång är ingen gång?

Igår på tekniska nämnden avhandlades ärendet som gäller avfallshämtning vid kolonilotter med övernattningsmöjligheter. Det är en segdragen historia som började sommaren 2000. Vid den tidpunkten fattades ett beslut som i praktiken innebar att kolonilottsägarna kunde hantera kostnaden för avfallshämtning gemensamt. Knappt sju år senare, i maj i år, informeras tekniska nämnden om att detta beslut strider mot gällande lagstiftning. Efter en snabb och livlig diskussion kommer man fram till att beslutet naturligtvis ska rivas upp, men inte på en gång. Först ska kolonilottsföreningarna informeras så att de är föreberedda på den ”taxehöjning” som kommer. I praktiken rör det sig om c:a 800 kr per kolonilott och år. Jag har tyvärr inte huvudet vad de fick betala gemensamt idag, men för ärlighetens skull ska det göras klart att det blir en rejäl höjning – jämfört med föregående år.

Genom att köpa lite tid, skulle man hinna informera föreningarna och därefter kunna höja taxan i samband med årsskiftet 2007/2008. På oktobermötet hade det dock inte hänt någonting. Föreningarna var fortfarande inte vidtalade, ingen information hade gått ut och behovet av att ändra debiteringen av avfallshämtningen kröp allt närmre. Nu börjar man skruva på sig i koalitionsledet. Hur ska detta lösas? Peter Kennerfalk (s) föreslog att vi ska fatta ett beslut i november där vi fastställer att höjningen ska ske, men först den 1 januari 2009. På så sätt kunde man ju köpa sig ett år till…
Tjänstemännen, i det här fallet representerat av Leif Lindberg, chef för tekniska kontoret, meddelar att ett sånt beslut måste tjänstemännen reservera sig mot, då det anses strida mot lagstiftningen. Jag vet inte om det var det eller om det var mitt ansiktsuttryck som fick Peter Kennerfalk att mumla något om att, ”Rikard, du behöver inte oroa dig, vi ska inte fatta några olagliga beslut, för då ränner ju du bara iväg till länsrätten och så blir det ett jävla liv”. Jag vet inte, har Kennerfalk lärt sig något månne? (1)

Igår var det alltså dags för novembermötet. Förslaget på bordet var att debiteringsförändringen ska ske från och med den 1 januari 2008. Som det ska alltså. Men sen fanns där ett litet följdförslag också. Varje kolonilottsägare får ett bidrag à 50 % av kostnaden för år 2008. På så sätt blir inte kostnadsförändringen så dramatisk. Tjusig lösning, inte sant?

Låt oss dock titta på sakförhållandena. Tekniska nämnden fattar ett beslut som innebär att kolonilottsägarna slipper en avgift i sju år. Det torde röra sig om totalt c:a 4000-5000 kr. Tekniska nämnden upptäcker att detta beslut är i strid med gällande lagstiftning och tvingas därför riva upp beslutet och fatta ett nytt beslut. Det nya beslutet är i enlighet med lagen. I praktiken innebär det en kostnadsökning för kolonilottsägarna. Men, för att kompensera missen så ger man dem ett bidrag som kompenserar 50 % av avgiften i ytterligare ett år. Vem är det som får stå för kostnaden? Svaret är Norrköpings skattebetalare.
Så, för att kompensera att man har bidragit med för lite till det allmäna så kompenseras man med ytterligare bidrag? Var är logiken?

I brist på bättre förklaring är min tolkning att detta görs för att slippa få sura miner och arga kolonilottsägare på sig istället för att rakryggat ta det ansvar som åligger oss i tekniska nämnden. Om ”vi” vore ett företag, då hade jag kanske kunnat stödja den här hanteringen. ”Vi” har gjort en miss och då ska ”vi” stå för det också. Men nu är ”vi” tekniska nämnden och ”våra” pengar är inte ”våra”. Det är norrköpingsmedborgarnas. Så, kära medborgare, du får betala för våra misstag. Inte bara en gång, utan två.

Ja, jag yrkade på avslag till detta bidrag. Ja, jag har lämnat in en reservation. Och ja, jag är i färd att skriva om detta till tidningarna. Någon gång måste vi få slut på denna vanskliga hantering med skattemedel. Och jag tänker fortsätta stå på barrikaden i de här frågorna, oavsett om det rör sig om totalt 149.000 kr, som i det här fallet, eller 300 miljoner eller mer.

En gång må vara ingen gång, men två gånger är två för mycket och nu börjar det tyvärr likna en kutym…

1) Se “Olagligt”, sa Bill. “Då kör vi”, sa Bull.

Folkbladet (22/11): Varför inte bita i det sura äpplet?

Hört hos frisören angående svartarbete…

”Politiker förväntas ha ett obefläckat förflutet i ena stunden och i andra stunden ska de vara som vanligt folk.”

Klipsk kille.

Köp svart, sälj svart

De senaste dagarnas skriverier i tidningarna fokuserar på hur många av statsråden och deras statsrådssekreterare som har köpt svarta tjänster. Ja, vad ska vi säga? För jävligt? Ja, visst är det. I första hand är det moderater som pekas ut. Statsvetaren Mikael Gilljam vid Göteborgs universitet kommenterar dock detta med (1):

”Det är svårt att säga att det är ett moderat eller borgerligt fenomen att utnyttja svartjobb eftersom inga socialdemokrater tillfrågats.”

Inga socialdemokrater har tillfrågats? Eller folkpartister, kristdemokrater? Så tidingarnas skriverier bygger på att i stort sett enbart moderater har tillfrågats. Vi får väl tacka för granskningen. Helt opartisk kanske den inte var den här gången. Men det är väl bra att det kommer fram så vi får ta en diskussion om svarta tjänster.
Urskuldar då den partiska granskningen köpen av svarta tjänster? Nej, absolut inte. Jag har i fullmäktige sagt att ”det blir inte mindre fel bara för att man är fler om att göra samma fel”. Samma sak gäller naturligtvis även nu. Däremot bör kritiken kanske nyanseras lite och det, vill jag hävda, är det dags att göra nu. Jag kan inte låta bli att tänka på bibelcitatet:

”Den av er som är fri från synd skall kasta första stenen på henne.”

Mona Sahlin har varit hyfsat tyst om än tidningarna har valt att citera hennes skriftliga uttalande till TT (2):

”De nya allvarliga uppgifterna om de moderata statssekreterarna gör att man måste ställa frågan, är det en kultur inom moderaterna vi bevittnar, ett beteende inom en samhällsgrupp som ogillar skatter och därför tar sig friheter att bryta mot reglerna?”

Om jag hade Mona Sahlins bakgrund skulle jag nog nöja mig med det eller kanske än hellre inte ha kommenterat det alls. Mona har, som bekant, också en del toblerone i garderoben (3). Dagmamma som betalades svart, semester till Mauritius på skattebetalarnas bekostnad, obetald tv-licens. Sånt andra får avgå för. Helt fri från synd var inte hon heller alltså.

Jag har vad jag kan dra mig till minnes aldrig vare sig arbetat för svarta pengar eller köpt svarta tjänster. Är jag därmed fri från synd? Det vill jag nog inte påstå. Jag körde t.ex. på tok för fort för några år sedan 153 km/h på 110-väg. Polisen beslagtog mitt körkort och länsstyrelsen fastställde perioden till tre månader. Välförtjänt? Jajamen. Lärde jag mig något? Jajamen, det kan du ge dig på!

Är jag mindre lämplig som politiker därigenom? Och, vilka politiker vill vi ha? Det är två frågor vi bör ställa i dagar som dessa. Om det är den rakt igenom oskuldsfulla politikern vi vill ha får vi nog ”sparka” 95-99 % av de som sitter på förtroendevalda poster idag. För att inte tala om statsrådssekreterarna som – för sakens skull ska tilläggas – inte är förtroendevalda. Dessutom lär vi få väldigt svårt med nyrekryteringen…

Det som bör avgöra är naturligtvis vad som är rimligt och vad som är orimligt. Arbete för svarta pengar är något både du och jag känner till sker i vårt samhälle. Jag har oräkneliga vänner och bekanta som antingen har jobbat svart eller köpt svarta tjänster. Jag såg någon undersökning för ett tag sedan där skatteverket redovisade att staten går miste om 66 miljarder till följd av svartarbete (4). Eller om du så vill drygt 7300:- per medborgare och år.

Det tidningarnas avslöjandena bör leda till är en diskussion kring varför man väljer att köpa svarta tjänster. Jag vill påstå att det kan sammanfattas i två punkter. Prisskillnaden mellan svart och vitt motiverar inte mervärdet i form av säkerhet och garanti på den leverade tjänsten samt uppfattad krånglighet.

Med det menar jag att jag tror att konsumenten idag anser att prisskillnaden är så stor att man är beredd att ta risken med dålig kvalité eller garantiproblem. ”Det kostar ändå mindre att rätta till, om det skulle behövas, än om jag skulle betala vitt.”

Att utföra en tjänst åt någon annan och ta betalt på ett vitt sätt kan upplevas som krångligt. Egentligen är det inte särskilt krångligt. Men allt som överstiger 1000 kr/år och som går från en privatperson till en annan, som ersättning för tjänst, ska redovisas (5). Sker det i praktiken? Tveksamt, inte sant? Krångligt? Egentligen inte. Upplevs krångligt? Troligen.

Samtidigt som det är skit att många köper svarta tjänster så finns det ju faktiskt ytterligare en syndare, den som arbetar svart. För i samma ögonblick som någon betalar svart så är det någon som undanhåller staten skattepliktiga pengar. Är den synden mindre anmärkningsvärd? Jag avhåller mig, men inte helt, från den lockande jämförelsen med att sälja/köpa hembränt…
I takt nu med att statsrådssekreterare och andra svarttjänstköpare gör avbön, kommer dessa som har tagit betalt med svarta pengar också att göra avbön och betala in det de har undanhållit staten?

Källor:
1. Statsvetare vill inte döma m - SVT Text (6 nov 07)
2. Sahlin: ”En kultur inom moderaterna?” - Aftonbladet (6 nov 07)
3. Mona Sahlins slarv – DN (9 jan 07)
4. Skattefusk för miljarder – realtid.se (16 okt 07)
5. Vart femte hushåll köper svarta tjänster – Aftonbladet (18 okt 06)

En gång var det två gånger…

I måndags blev vi inte klara, så nu fortsätter debatten. Först till rakning är miljördovisningen för 2006. Det är en direkt uppföljning på välfärdsredovisningen som omfattade diskussionen om ohälsotal i måndags. I häftet ”Miljöredovisning för Norrköpings kommun” som ligger till grund för diskussionen kan man på sidan 8 läsa: ”Nyckeltalet påstigande per fordonskilometer har därför minskat med drygt 1 procent.” Jag kan inte låta bli att göra en koppling till Thomas och Tommys redovisning kring problematiken med linje 100. Finns det fler sådana linjer i den planekonomiskt upphandlade kollektivtrafiken så förstår jag denna minskning.

Ärende 17 gäller förvärv av Kälebo 2:53 (Sköldvik, Arkösund). Här är tanken att man ska göra om marken till en allmän badplats. Till att börja med ska marken förvärvas till en kostnad av 11,5 miljoner. Utöver det ska det göras i ordning till allmän badplats till en, i nuläget, okänd kostnad. Sen behövs kanske kommunalt vatten och avlopp också? Hur blir det med den eventuella kostnaden?
När dessa frågor ställs så förklarar Eva Andersson (s) att det är synd att vi moderater är emot detta. En klassisk socialdemokratisk retorik. Bara för att vi inte tycker som (s) så är vi tydligen emot. Tragiskt, Eva, tragiskt.

Nu är det dags, för vad jag tror är, kvällens höjdpunkt – motionen om utredning och införandeplan för metoder mot mobbning. Jirina Klevstig, Anna Nyholm och Fredrik Bergqvist. Alliansen vill rösta för motionen som har två punkter:

• att skyndsamt utreda vilka metoder som används idag för att komma till rätta med mobbningen i Norrköpings skolor
• att skapa en införandeplan för beprövade metoder mot mobbning som vilar på vetenskaplig grund

Koalitionen anser att motionen redan är besvarad – ingen vidare åtgärd. Elin Melander (v) försvarar koalitionens hållningssätt och förklarar dessutom att det är fel angreppsätt att flytta på dem som mobbar. Det löser inte problemet, menar hon. I sak har hon naturligtvis rätt. Det löser inte problemet. Men det som är praktiken just nu är att den som blir mobbad inte orkar gå kvar.
Charles Pylad beskriver, från talarstolen, hur han mötte en liknande motion i fullmäktige för tre år sedan. Han biföll då första punkten men inte den andra. Nu tre år senare går han på kommunstyrelsens förslag som innebär att motionen redan är tillgodosedd.

Antalet mobbade barn har inte minskat i Norrköping. Koalitionen väljer dock att gå på ungefär samma linje som sist – möjligen lite utredningar, men ingen åtgärd.
Ett klassiskt talesätt säger:

”Om man gör som man alltid har gjort, kommer man få samma resultat som man alltid har fått.”

Undrar just hur det kommer att se ut om tre år, om koalitionen går på samma linje som sist…