Teresa Carvalho (s) skriver på sin blogg om att vi i alliansen är fortsatt negativa till skolkonferens med elevdemokrati. Jag ska inte uttala mig om övriga alliansen, men ja, jag är fortsatt negativ till den formen. Skolkonferens med elevdemokrati handlar om att skapa en styrelse där det har varit en blanding av elever och personal. Under socialdemokratiskt styre skulle eleverna vara i majoritet. Nu är det inte längre möjligt, om jag förstår Teresas blogginlägg rätt. Lysande förändring. Hoppas det fortsätter i den riktningen. Låt mig förklara varför.
- Lokal styrelse med elevmajoritet. Styrelse, namnet som användes i Norrköping, ger sken av att forumet är ytterst ansvarigt. Så är inte fallet. Ytterst ansvarig är enhetschefen/rektorn.
- Få utvalda. Endast ett kraftigt begränsat antal elever kommer att ges möjlighet att aktivt delta i den lokala styrelsen. I de Geers-gymnasiets fall rör det sig om 10 elever som ordinarie ledamöter per år av c:a 1350 elever totalt.
- Kontinuitetsproblem. Lokala styrelsen ska fatta beslut om utbildningens innehåll och omfattning. Vem ska vi hålla ansvarig för beslut som får negativa konsekvenser för elevernas utbildning?
När jag satt i gymnasienämnden fick jag en inblick i vad detta innebar i praktiken. En sak jag reagerade över, vilket även Teresa kommenterar, var att lokal styrelse med elevmajoritet inte får fatta beslut i viktiga ekonomiska frågor. Den typen av beslut är förbehållet den som har det slutgiltiga ansvaret – rektorn, eller enhetschefen om man så vill. Vad är det då för styrelse? Vad har den för mandat? Om man inte får fatta beslut i viktiga ekonomiska frågor men man ändå ger sken av att den ska få styra skolans verksamhet, är det då inte en form av skendemokrati? Och om så är fallet, är det vad vi ska låta eleverna ägna tid och energi åt? Istället för att studera de kärnämnen vi redan har beslutat om?
I arbetsordningen för de Geer-gymnasiets lokala styrelse med elevmajoritet (2) står det till exempel:
”Att eleverna får vana, kunskap och självförtroende att aktivt delta i olika demokratiska sammanhang.”
I praktiken är det bara ett fåtal elever som får den möjligheten. De allra flesta kommer aldrig att vara med i det ”beslutande” demokratiska organet. Dessutom sker det med val. Inte ett eget, utan andras. Det vill säga, det är bara ett fåtal som ges möjligheten – det är inte en kurs i demokratikunskap som alla elever får möjlighet att välja.
Sen var det där med kontinuiteten. Eleverna ges möjlighet att fastställa kursplaner, inrätta lokala kurser, besluta om antal gymnasiepoäng en lokal kurs omfattar med mera. Om nu beslutet resulterar i att en årskull får sämre förustättningar än andra på grund av ett dåligt beslut, vem tar ansvaret?
Jag arbetar för att vi politiker ska få ett större ansvar för våra beslut, inte mindre. Att då införa lokal styrelse med elevmajoritet går rakt emot detta, för i demokratins namn är det väldigt svårt att utkräva ansvar av en grupp. Och är det ansvarsfullt av oss vuxna att låta våra barn göra det. Om något så viktigt som deras grundläggande utbildning?
I praktiken, Teresa, ägnas mycket av tiden på dessa ”styrelsemöten” åt att förklara för eleverna vad de får och inte får göra. Varje år. Detta eftersom eleverna byts ut. Och, det är denna grupp som du vill dela ut ett styrelsemandat till?
Experiment likt lokal styrelse med elevmajoritet löper hög risk att tolkas som just en skendemokrati och riskerar därigenom att urvattna ordet demokrati.
Till syvende och sist bör den avgörande frågan vara: vilket problem var det ni socialdemokrater identifierade, och på vilket sätt är lokal styrelse med elevmajoritet en lösning på det problemet?
1) SFS 1997:642
2) Arbetsordning för Lokal styrelse med elevmajoritet, De Geergymnasiet, Norrköping
2007-11-27 kl 15:17
Härligt med utmaningar!
För det första, att endast ett fåtal elever får möjligheten att ingå i styrelsen som du nämner i din andra punkt ser jag inte som något problem. Alla medborgare kan inte sitta i kommunfullmäktige, till exempel. Det är så representativ demokrati fungerar!
Att lokal styrelse med elvmajoritet skulle vara en skendemokrati håller jag inte alls med om. De områden eleverna har inflytande över genom styrelsen är på riktigt, och det är ingen som missleds till att tro att de har mer makt än vad som är fallet. Av uppenbara skäl kan eleverna inte besluta i specifika ärenden om enskilda personer, eller besluta om skolans övergripande budget. Det är inte det det handlar om. Det handlar om att vi tror att eleverna har rätt att få vara med att påverka sin egen arbetsmiljö. Det handlar om att man presterar bättre om man trivs. Därför tror vi att lokal styrelse med elvmajoritet kan vara en bra arbetsform där eleverna få se att det de tycker och gör spelar roll. (Och det betyder inte att de kan omkullkasta budgetar ed om nu någon fortfarande tror att så är fallet).
Jag uppskattar att du är så tydlig i din argumentation. Det är uppenbart att vi har olika åsikter. Det är inte lika uppenbart i nämnden. Där säger nämligen de borgerliga företrädarna (och jag överdriver inte nu, det går att ta reda på om inte annat…) att de håller med om vår argumnatation, förutom i en sak. Och det är möjligheten för elver att ha utslagsröst vid omröstningar vid den lokla styrelsen/skolkonferensen. De menar att elevinflytande är bra, att formen med lokal styrelse är bra, till och med att det är bra att elver får chansen att var ordförande med all den verkliga och positiva träningen det innebär. Allt de vänder sig emot är som sagt att elvler ska kunna avgöra en omröstning. Och då är de väl medvetna om det jag redan har kommenterat, att det inte handlar om budgetfrågor eller enskilda personer. Vid ett tillfälle sa Mathias Sunin (2:e vice ordf från Folkpartiet) att 17-åringar inte vet vad som är bäst för sin egen skull gällande arbetsmilö, det vet personalen bättre. I nämnden blir skillnaden mellan våra olika synsätt på elvdemokrati någon helt annan än skillnaden när du och jag argrumenterar Rickard. Och det gör mig konfunderad.
Till sist, innan förbudet mot lokal styrelse med elevmajoritet kom från den borgerliga regeringen hade den inte hunnit pågå speciellt länge i Norrköping. Men redan har vi sett resultat. Eleverna är med på nämndsammanträdena och får lyfta frågor. Ett samlat elevråd för de kommunala skolorna har utvecklats och växt fram ur elevernas engagemang. Vi hade bara hunnit börja, men redan kunde vi se reultat. Tyvärr har nu käppar satts i hjulet.
/Teresa
2007-12-16 kl 22:54
Om eleverna i majoritet tar ett beslut som orakar ekonomisk skada, vem ställer man tillsvars då?