Den som gräver en grop åt andra…

Så lyder inledningen på det gamla talesättet och det står sig än. Detsamma kan man knappast säga om facken eller deras kampanjmetoder. På samma sätt som vi i politiken behöver anpassa oss efter samhällets utveckling har även fackföreningarna liknande behov.

Jag har flera gånger i politiken använt mig av ett exempel med två konkurrerande butiksägare som ställs inför faktumet att marknaden förändras. Den ena blir förbannad och väljer att sätta sig ner och tjura. Den andra konstaterar att marknaden förändras och funderar kring hur han kan anpassa sin verksamhet efter den nya marknaden. Vem som överlever på sikt är ganska självklart. Men det är ändå ett talande exempel.

Facket, och då framför allt LO, har sedan alliansregeringen tillträdde talat om hur jävligt det kommer att bli. Skulle jag ta LOs beskrivning av verkligheten rakt av så skulle jag hålla med. Nu är det naturligtvis, som vanligt, en kraftigt vinklad version som går ut på att smutskasta alliansen. Att det förslag som ligger på bordet för beslut har kraftig inspiration från LOs egna arbeten om hur man bör hantera rehabilitering, det tar naturligtvis inte LO upp.
Nu har LO dessutom skickat brev hem till alliansens riksdagspolitikers grannar. Rubriken lyder ”Din granne tänker försämra din sjukförsäkring”. Grattis LO. Det här var väl ändå årets bottennapp.
För mig är detta bara ett tecken på att LO börjar bli desperat. Man verkar inte sky några medel längre. Kampen ska vinnas. Kampen mot alliansen.
Problemet för LO, utöver att man tappar medlemmar, är att de går att efterliknas med butiksägaren som sätter sig ner och tjurar istället för att anpassa sig efter samhällets utveckling.

Ett av mina huvudargument mot fackföreningarna är att de har missat sin huvuduppgift. LO bevisar detta återigen. Bloggsverige och jag verkar vara överens då de inte är nådiga i kritiken mot LOs kampanj. Som någon skrev: ”Borgerligt sinnade i bekantskapskretsen rycker på axlarna. Socialdemokrater i bekantskapskretsen skäms så att de rodnar upp över öronen.”
Gräver man en grop åt andra…

Dagens Rundgren…

Och när Kerstin Hildebrandt tar del av våra förslag till förbättring av bostadspolitiken så får vi svaret:
-”Njet, njet.”

Ingen är så blind som den som inte vill se

Under kvällens debatt i kommunfullmäktige förklarar Eva Andersson (s) att om det går åt pipsvängen med kommunens ekonomi så beror det på alliansens politik på riksplanet. För några år sedan vägrade alliansstyrda Stockholms läns landsting att följa (s) rikspolitik, den s.k. Robin Hood-skatten. (s) var inte sena att peka på att det var oansvarigt att inte följa riksdagens beslut.
Uppenbarligen fortsätter man att skylla på alla runt omkring istället för att ta det egna ansvaret. Det ställde jag inte upp på förut. Jag ställer inte upp på det nu heller.

Vi politiker ska ta vårt ansvar. När man pekar på någon annan pekar man fortfarande tre fingrar på sig själv…

Öppet brev till NT

Tack NT, för ert brinnande engagemang och era journalistiskt professionella analyser. Ni har under lång tid på ett föredömligt sätt bevakat och informerat om alla tänkbara händelser inom moderaterna. Av kostnadsskäl har vi dock fattat beslutet att från och med nu trycka en egen medlemstidning.

450 miljoner på 4,5 månader

Det är vad kommunen har lånat hitintills i år. 100 miljoner i månaden. Inför valet 1991 gick Stefan Hagfeldt ut och meddelade att kommunen lånade 1 miljon om dagen för att klara driften. 100 miljoner i månaden gör 3 om dagen.

Det är med stor spänning jag ser fram emot kommunfullmäktige nästa vecka för att få (s)(v)a(mp)ens förklaring.