Statistiken talar emot Ottosson

Mattias Ottosson (s) beskriver i sitt debattinlägg i NT hur vi i moderaterna påstås ha sagt nej till flera stora satsningar som han menar är nödvändiga för att Norrköping ska växa. Mattias Ottosson verkar mena att deras sätt att tömma kassakistan genom att säga ja till än den ena investeringen och än den andra leder till att Norrköping kan fortsätta växa. 

Mattias Ottosson verkar mena att moderaterna tycker att det är enklare att vara emot utveckling än att leda den när Norrköping ska växa.

De senaste 14 åren har koalitionen styrt Norrköping och statistiken talar emot dig, Mattias. De senaste 10 åren har Norrköping fortsatt att halka efter. Det är glädjande att se att du vill att Norrköping ska växa och stå längst fram. Det är inte fullt så glädjande att se att ni fortsätter att misslyckas med denna intention. Lite självkritik skulle inte skada.

Ottosson vill att Norrköping ska växa

I en lång insändare i NT förklarar Mattias Ottosson (s) vad alliansen inte vill. Gång på gång menar Ottosson att vi i alliansen har satt stopp för än det ena, än det andra. Sen avslutar Ottosson det hela med att skriva att det är enklare att vara emot utveckling än att ställa sig längst fram och leda den. Samt att Ottosson vill att Norrköping ska växa och stå längst fram.

Ottosson, de senaste 10 åren har Norrköping växt mindre än jämförbara städer.

Budgettider, tid att bekänna färg

Och då är jag blå. I listan över investeringar i tekniska nämnden finns en hel drös med önskemål. Hade vi haft oändligt med kosing hade det inte varit något bekymmer. Nu är tyvärr verkligheten inte sån. Istället får en viktig del av politiken appliceras – prioriteringar. En sak som snabbt kommer att få stryka på foten, om jag får bestämma, är den giftfria ogräsbekämpningen – eller hette det kemikaliefri? Ärligt talat minns jag inte.
Spontant är det dock en av de saker jag kan tänka mig att lägga åt sidan. Jag tror vi har viktigare frågor att fokusera på, både gröna och mer grå (asfaltsinvesteringar). Jag ska ta och begära ut investeringsplanen och sen får jag väl göra en egen lista.

Något säger mig att jag kommer att återkomma om detta.

Kulturstafett

Jag noterar att kommunstyrelsen har fattat beslutet att avbryta ansökan till att bli kulturhuvudstad 2014. Ett sunt beslut enligt min mening. I takt med att ekonomin presenterades för projektet och olika beräkningar lades på bordet kände jag att det blev allt svårare att försvara varför befintliga kulturverksamheter får vända på slantarna, samtidigt som vi talar om att satsa allt från 50-60 miljoner till hundratals miljoner på ett projekt som ska gå av stapeln om sex år.

Norrköpings kulturliv består av mycket mer än SON och Östgötateatern, även om dessa är viktiga ingredienser. Utöver dessa uppenbara reklampelare finns även de som kanske är mindre kända såsom jazzklubben Crescendo. För att inte tala om de kultursatsningar vi gör och bör göra för våra barn. Ett rikt kulturliv är en förutsättning för att skapa en attraktiv stad för våra kommunmedlemmar, och det torde vara ett av de främsta målen för oss politiker.

Jag kan konstatera att samtliga partier har sett över möjligheterna att bli kulturhuvudstad. Alla verkar ha menat att det går att frigöra pengar. Vad man däremot inte har varit överens om är storleken på satsningen. När nu beslutet är fattat att vi avbryter ansökan om att bli kulturhuvudstad så borde det samtidigt vara ett startskott för att investera i vår redan befintliga kultur.

I dagarna påbörjas budgetarbetet i samtliga partier. Inom de närmsta månaderna ska budget och skuggbudget presenteras. Jag vill härmed skicka en utmaning till samtliga kommunalråd och oppositionsråd – att ta med till respektive parti. Låt motsvarande summa som vi var beredda att satsa på kulturhuvudstadsåret gå till befintlig kulturverksamhet de kommande sex åren fram till 2014 – utöver vad vi redan hade planerat. Låt oss på det sättet bevisa att vi tycker att kultur är viktigt, även om det inte sker i formen pampiga projekt.

Jag tänker med spänning se fram emot hur kreativa och konstruktiva vi kan vara, om vi bara vill. Låt den avbrutna kulturhuvudstadsansökan bli början på en stabil 6-årig kultursatsning. Startskottet har gått! Vem/vilka vågar ta stafettpinnen den första delsträckan?

Vad är det egentligen som skapar politikerförakt, Ottosson?

I Norrköpings Tidningar kunde man häromdagen läsa att Mattias Ottosson kommenterar sponsoravtalet:

Det här har passerat gränsen och blivit allmänt tjatigt. Förtroendet för oss politiker försämras när processen förlängs så här.

I samma artikel återfinns även Ottossons kommentar:

Det är samma majoritetsförhållande där, så det blir ingen skillnad. Den borgerliga alliansen kan i och för sig återremittera det till kommunstyrelsen en sista gång i oktober.

Om förlängningar medför att det drar ut på tiden och skapar politikerförakt, som det också står i artikeln att Ottosson har sagt. Varför klubbade inte koalitionen igenom beslutet? Varför accepterade man att det gick vidare till fullmäktige?
Mattias Ottosson, just nu förstår jag vare sig ditt resonemang eller ditt agerande.

Enas om långsiktiga mål

En sak som slog mig efter att ha läst Svenska Dagbladets artikel om att moderaterna vill minska bilarnas utsläpp, är hur viktigt det är att vi är enade, över blockgränserna när det gäller långsiktiga mål. I slutet av artikeln citeras Magnus Nilsson, trafikexpert på Naturskyddsföreningen:

Vi skulle vara glada om Fredrik Reinfeldt driver det alla partier var överens om i klimatberedningen, men regeringen gör ju ingenting när det gäller det långsiktiga målet.

Jag låter vara om Magnus Nilsson har rätt eller inte. Mina tankar gick direkt över till vår kommunala verklighet. I veckan som gick presenterades Vision 2030. Alliansen har sin vision. Koalitionen har sin. Sannolikheten att någon av dem uppfylls är synnerligen liten, eftersom vi inte har enats över blockgränserna.
Ska en vision eller ett långsiktig mål ha en chans att överleva ett eventuellt maktskifte så ska självklart båda sidor vara helt överens. Även om det tar tid att enas om målet/visionen. Risken är annars stor att visionen/målet ändras efter val, eller åtminstone inte får det fokus det behöver för att uppfyllas.

Om vision 2030 ska diskuteras i fullmäktige, ska det bli ett nöje att ta upp den här diskussionen. Om idén faller väl ut avser jag dessutom att ta upp diskussionen om att sätta ett mål för 2020 och inte en vision för 2030. Att sätta en vision för det senare är vansinnigt. Det är 22 år fram!? Om 10 av dagens fullmäktigeledamöter sitter kvar då ska jag äta upp en av mina filthattar… Och det är ett löfte.

Norrköping, en dekaltrimmad stad?

För ungefär ett år sedan satt en av mina kollegor och jag i bilen på väg hem från Stockholm. I höjd med Järna-avfarten kör vi förbi en BMW i 5-serien med beteckningen ”M5″. Så pass bilintresserade är dock både min kollega och jag att vi snabbt kunde konstatera att någon M5:a, en av BMWs mest fabrikstrimmade modeller, var det inte tal om. Snarare var det en ordinär 5-seriemodell med en 5-8 år på nacken.
”Dekaltrim, jaha, en dubbel loser”, slänger min kollega ur sig. Det kan man nog tycka. För, den del av befolkningen som vet vad en BMW M5 är, de vet också hur den kan identifieras. Den del av befolkningen som inte vet vad en M5:a är, lär knappast bry sig. Så antingen bryr man sig inte om bilen eller så rycker man på axlarna och konstaterar att det är dekaltrim.

I Norrköping pågår för närvarande investeringen i Idrottsparken. Upp till 350 miljoner lägger vi på att rusta upp arenan. Jag har försökt reda ut varför arenan ska byggas ut. Det enda skälet jag har hittat hitinitlls är att IFK Norrköping annars skulle behöva spela på elitseriens bakgård. I mina ögon är inte en enskild klubb en anledning att bygga ut en Idrottspark. De som förordar utbyggnaden anser väl att den kommer att ge staden en viss glans, kan jag tänka.

Norrköping har en gång varit Sveriges fjärde största stad. Idag är vi den tioende. Om man granskar befolkningsökningen i kommunen de senaste tio åren så är det tyvärr en dyster prognos. Visserligen ökar vi, men inte på långt när lika mycket som jämförbara städer. I denna nedgång väljer man att satsa på att bygga ut Idrottsparken, för 350 miljoner. Jag är rädd för att det går att jämföra med dekaltrim…
De som uppskattar en fin arena är de som spelar eller följer elitfotboll och de vet att det krävs mer än en tjusig arena för att staden ska vara attraktiv. De övriga bryr sig inte.

Norrköpings image i länet!?

Om det är få som flyttar från Linköping till Norrköping så är det inget som förvånar mig. I alla fall inte om man ska döma av Correns norrköpingsbevakning. En mer brottsinfekterad stad får man nog leta efter. Rubrikerna i ordning:

• Man gripen för mordbrand.
• 25-åring anhållen för våldtäkt i natt
• Kvinna hotade sambo med kniv
• Övertänd sommarstuga i Kårtorp
• En greps på Otten
• Kvinna försvunnen i Kimstad
• Brand på nattklubb i Norrköping
• Dieseltjuvar greps
• ”Ungdomar behöver hjälp, inte straff.”
• Klätterställning eldades ned
• 20-åring sparkad och slagen blodig

Jag tror att vi behöver jobba lite på vår image i länet…

Han vill skrota Östsam

Banne mig, det borde ha stått ”Vi vill skrota Östsam”. Huvudargumentet är glasklart och återfinns i ingresstexten: Två politiska organ på länsnivå är ett för mycket. Visst är det så.
Det är bara att konstatera att Lasse Stjerna har många poänger. Skönt att jag inte håller med honom jämt annars skulle jag nog bli ambivalent i mitt partival.

Öppet brev till kommunstyrelsen – ledamöter och ersättare

Måndagen den 8 september ligger hyresavtalsförslaget mellan AB Norrköpings Idrottspark (fastighetsägare) och Parken Event & Arena AB (nedan kallad Hyresgästen) på kommunstyrelsens bord för beslut. Så vitt jag har förstått är alternativen att godkänna avtalsförslaget eller låta det översändas till kommunfullmäktige. Jag vill härmed be er att istället återremittera ärendet för vidare beredning. Låt mig förklara varför:

• Omfattning och avgränsning är otydliga
  Avtalet är oklart vad gäller omfattning och avgränsning. Hyresgästen ska betala hyra för en begränsad del av Idrottsparken – de s.k. kommersiella delarna. Hyresgästen får dock tillgodoräkna sig intäkter från både den begränsade delen såväl som andra delar av Idrottsparken. I avtalet refereras det flertalet gånger till särskilda överenskommelser. Dessa finns vare sig redovisade eller som bilagor.
• Prestationsbaserad hyra till en enskild näringsidkare
  Om IFK Norrköping spelar i högsta division ska Hyresgästen betala 15 miljoner. I näst högsta, 8 miljoner. I lägre divisioner behöver inte Hyresgästen betala någon hyra alls!? Kostnaderna för Hyresgästen baseras på IFK Norrköpings prestation, intäktsmöjligheterna är dock desamma. I och med att det är Parken Event & Arena AB som är hyresgäst kan den prestationsbaserade hyran tolkas som riktat stöd till enskild näringsidkare. Enligt kommunallagen 2 kap 8 § får riktat stöd endast lämnas om särskilda skäl föreligger. Då övriga påverkande uppgifter såsom planhyra m.m. inte redovisas blir det svårt att bilda sig en uppfattning om att hyreskostnaden för de kommersiella delarna är rimligt satt.
• Prejudicerande avtal
  Om hyreslösningen anses överensstämma med kommunallagen kan avtalet bli prejudicerande. Inom Norrköpings kommun finns fler föreningar som kan komma att kräva att få behandlas lika i enlighet med likställdhetsprincipen. Är kommunstyrelsen medveten om denna konsekvens och är det tillika kommunstyrelsens mening?
• Arenanamnet säljs
  Hyresgästen ges rättighet att sälja namnet på arenan samt andra delar av hyresobjektet. Att ”sälja” innebär att äganderätten övergår till någon annan. Som avtalet nu är skrivet ges alltså en hyresgäst rättigheten att sälja en kommunal egendom!? Det är möjligt att man menar ”hyra ut”. Vid en eventuell tvist är det dock det skrivna ordet som gäller. Hur tvister ska lösas samt vilka villkor som gäller vid en eventuell konkurs, är för övrigt inte reglerat över huvud taget.

Ytterligare oklarheter finns i avtalet. Likaså är det oklart vad intentionen är med detta hyresavtalsförslag. Med detta som grund är min förhoppning att någon i kommunstyrelsen yrkar på och att kommunstyrelsen bifaller följande:

• att avtalet återremitteras för ny beredning
• att intentionen med avtalet tas fram och redovisas skriftligen
• att en oberoende jurist, med avtalsintentionen som grund, ges möjlighet att granska och justera avtalet innan nytt beslut fattas

Det torde ligga i kommunstyrelsens intresse, på samma sätt som det ligger i mitt, att säkerställa att hyresavtal för Idrottsparken skrivs så att det blir bra från början.

Cabriolet eller herrgårdsvagn?

I mina efterforskningar kring Idrottsparken lyser en sak fortfarande med sin frånvaro - de sakliga grunderna till att bygga om Idrottsparken. I de senaste samtalen, nu med en mycket initierad journalist, kan jag konstatera att det mycket väl kan bero på att det inte finns några sakliga grunder.

I en hushållsekonomi får man fatta beslut om ett inköp är nödvändigt eller om det är en form av lyxkonsumtion. Ska behoven styra, eller önskemålen? Om man är på väg att investera i en ny bil är en sportig cabriolet kanske det önskvärda alternativet, men behovet är kanske en herrgårdsvagn. Ekonomin i sin tur spelar sin roll. En ny bil kan vara för dyr, varför en med några år på nacken är rätt val.

När det gäller Idrottsparken undrar jag vad det är som har styrt. Var det vissa politikers/en inre krets önskan som skulle uppfyllas, eller fanns det ett reellt behov? Så länge jag inte hittar något som styrker det senare lutar det åt det förstnämnda. Politisk lekstuga? Med skattebetalarnas pengar.

Hur bra är affären egentligen för skattebetalarna, Widar?

I lördagens folkbladet skriver Widar Andersson en ledare med rubriken ”En bra affär för skattebetalarna”. Artikeln behandlar det för närvarande så heta ämnet Idrottsparken. Han kommenterar Fredrik Bergqvists beräkning som påskiner att IFK Norrköping skulle få en hyresrabatt i storleken 110 miljoner under de kommande 25 åren. Widar menar att den beräkningen inte är seriös.
Jag kan förstå hur Widar resonerar om än jag inte håller med till fullo.

Jag förstår faktiskt hela vägen till de två sista styckena. Där blir det tvärstopp.

Faktum är däremot att avtalet innebär en påtaglig minskning av kommunens subventioner till IFK: s kommersiella elitfotboll. Oavsett om klubbens A-lag spelar i allsvenskan eller superettan under åren framöver så kommer IFK att betala många miljoner mer per år än vad de gör idag för att hyra in sig på Idrottsparken. 
Det nya avtalet med IFK innebär således att skattebetalarna får betala mycket mindre för en ny, modern och användbar Idrottspark, än vad de skulle ha fått göra utan IFK.

Ja, Widar, IFK kommer att betala många miljoner mer per år än vad de gör idag. Men skattebetalarna kommer också att få betala många miljoner mer per år för det Widar kallar en ny, modern och användbar Idrottspark. Den uppskattade ökade kostnaden går från 11 till 30 miljoner per år av vilket IFK bara tar en del.

Jag undrar dels vem/vilka som initierade denna ombyggnation och på vilket sätt den gagnar Norrköpings medborgare?
Så, hur bra är affären egentligen för skattebetalarna, Widar?